Deppish
Nu är det Måndag igen.....helgen har inte alls varit rolig, deppig as hell. Tårarna har inte varit långt borta, många gånger till och med. Stämningen har inte alls varit på topp. Försökte pigga upp mig själv i lördags med lite god dricka och satt sen och sjöng med till massa gamla låtar på tv:n/xboxen och sen bara kom det över mig, fick sluta dricka och gå över till vatten. Var nästan på festhumör där ett tag. Sen låg jag i fosterställning resten av kvällen och tyckte synd om mig själv. Vad är det med mig? Har nog väldigt mycket inom mig som jag inte får ut.
Ola försökte trösta mig lite med "myfilmer" såsom "Andra sidan häcken", urgullig film. Sen skulle han se UFC, så då kom deppet tillbaka när jag låg där i hans famn. Lyckades iaf somna i vettig tid.
Igår därremot så låg jag som en zombie, tårarna låg och gömde sig bakom ögonlocken men de kom aldrig fram...
Ola kände sig konstig, andas konstigt och kunde inte sitta still... Var rädd ett tag att han skulle få en panikattack, de är inte roliga. Usch, sådana vill jag aldrig mer få i hela mitt liv. Har en känsla att det har med beskedet att göra, som KANSKE kommer denna vecka. Tänk om vi står här både två utan jobb sen. =(
Eller så har det med mitt liv i allmänhet att göra, tär på kroppen att bara gå hemma hela tiden och låtsas vara glad.
Har absolut ingenting att se fram emot. Eller ja, om man inte räknar med Ullaredstrippen 7-9 Maj, har dock inga pengar att spendera där känns det som. Måste spara varenda öre för att saker och ting ska gå runt. =/
Trodde aldrig jag skulle säga eller tycka detta men fan va a
Om allt hade gått enligt mina planer så hade jag också varit i Thailand nu, varför skulle allt gå åt helvete när jag hade studerat klart? Fast jag skulle egentligen inte velat vara där nu, för det ser jag som något jag har jobbat hårt för och förtjänar och det gör jag ju egentligen inte nu. Har ju inte jobbat & varit duktig. Fast å andra sidan så är det nu man skulle ha åkt när man inte behöver ta ledigt och ha sig, men då finns det inga pengar. Suck, jag hoppas hoppas verkligen att vi kan beställa en resa till hösten, vill/behöver något att se fram emot och peppa mig mot.
Det är vid ett sådant här tillfälle man önskade att man hade någon väldigt nära sig som man kunde prata med allt om. Visst har jag Ola och Mamma, men de är de enda. :(
Är så avis på folk som har en himla massa vänner som träffas hela tiden och hittar på saker, festar och bara lever livet.
Vad var det som gick se fel när jag var liten och hade svårt att få vänner??
För det sitter kvar fortfarande, vill alla väl men vill inte trycka mig på. Ah, hatar mig själv för det! Men men, inget man kan göra någonting åt i denna hålan. Alla känner alla och alla har redan en uppfattning om en! Suck!
Nehe, nu är brödet snart klart i ugnen! Sen ska det skrivas jobbansökningar innan jag börjar på middagen!
Grattis Milli förresten på 30årsdagen! Helt sjukt det här, när blir man bjuden på kalas? ;) Hoppas du får en helt underbar dag!
Kramisar
Hej Mysan ;)
Livet kommer att vända. Våga söka jobb var som helst i Sverige eller utomlands. Ibland måste man våga lite för att vinna :) Jag var inte heller så sugen att jobba i Höör och definitivt inte i Malmö.
Tack för födelsedagskommentaren på bloggen :) Du är mer än välkommen att komma och festa. Säg bara till. Behövs ingen födelsedags för det.
Tusen kramar till dig och familjen.
Vi är inte rädda för att söka jobb någon annanstans, jag söker i stort sett hela södra Sverige förutom Stockholm, men inte hjälper det! :S
Ta en chansning och åk till Köpenhamn. Finns mkt hotell/restaurantjobb där inne + att det är riktigt bra betlat + den danska kronan. Detta gör att du i princip har dubbelt upp jämfört med löner i sverige.
Att lämna er lilla håla tror jag är det bästa för dig/er. Starta om på nytt på riktigt!
Jag vet hur du har det med tanke pa att jag sjalv har upplevt det och kommer gora det igen nar jag kommer hem. SUCK. Usch. Nej jag ska njuta har nere och jag lovar att gora det och tanka lite pa dig. Skot om dig och hoppas det gick bra for Ola idag. Kram!
Jag håller med dig, det är jobbigt att bo i en håla där folk snackar skit och har förutfattade meningar om en. Men man får försöka se bort från det och inte bry sig. Oftast tror man att folk tycker och tänker saker om en fast dom i själva verket inte gör det. Man kanske bara upplever det så. Så gå inte runt och tro att det är hopplöst att skaffa nya vänner eller ett socialt liv i olofström, för det går :) Och bara för du hade svårt att skaffa vänner när du var ung betyder det inte att du inte kan ändra på det nu. Kram!